Stora möjligheter till effektivare produktutveckling

Fler och fler företag inser hur viktigt det är för konkurrensförmågan att ha en effektiv produktutveckling. En utmaning är att veta hur omfattande kommunikationen, koordinationen och dokumentationen behöver vara. Att hitta en bra balans är svårt men inte omöjligt. Det menar Liv Gingnell och Evelina Ericsson, forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan och konsulter på Sandholm Associates.

 

Idag när tekniken utvecklas snabbt och konkurrensen ständigt förändras får det allt större betydelse hur effektivt produktutvecklingsprojekt drivs i företag. Det finns i regel en stor positiv potential att förbättra sin produktutveckling, och det är samtidigt en nödvändighet för att överleva på sikt. Här är det viktigt att ha tillräckliga kunskaper och förståelse eftersom produktutveckling är ett komplext område. I den här artikeln tar vi upp en aspekt som många organisationer brottas med.

 

Avgörande avvägning

Hos många svenska företag finns stora möjligheter att öka effektiviteten i produktutvecklingen, även hos de bästa, menar Liv Gingnell och Evelina Ericsson. De genomför just nu varsitt doktorandprojekt kring hur Lean Product Development (LPD) respektive Design For Six Sigma (DFSS) kan inspirera till förbättringar. Bland annat gör man omfattande fallstudier ute på företag.

En svårighet är att produktutveckling berör nästan alla funktioner och alla nivåer i verksamheten. Exempelvis marknad, inköp, produktion, eftermarknad och allt där emellan. I ett större företag med många komplexa produkter blir detta ett enormt nätverk där alla delar är viktiga. Samtidigt gäller det att se till att produktutvecklingen varken blir för tungrodd eller för isolerad.

– Det här är en viktig avvägning mellan dels kommunikation, som kan vara enormt kostsam i tid och resurser, dels koordination som är väldigt viktig för att få fram bra produkter, säger Liv Gingnell. Evelina Ericsson håller med och fortsätter:

– Det gäller att skapa tillräcklig förståelse på alla nivåer och tillräckligt med kompetens och information. Målet är att alla strävar åt samma håll.

Det här handlar också om hur mycket dokumentation som är effektivt att göra. Det är viktigt att få input från olika funktioner och inte minst att återanvända erfarenheter från tidigare projekt. Men det måste lösas på ett sätt som inte kostar för mycket för organisationen i tid och resurser.

 

Två typiska problembilder

De båda forskarna pekar på två motsatta extremlägen eller typiska problembilder i produktutvecklingen. Många företag befinner sig någonstans på skalan emellan dessa.

Den ena extremen är att man inte alls har tillräckligt av kommunikation, koordination och dokumentation. Medarbetarna arbetar för isolerat, man vet för lite om vad andra gör i projektet och man gör om misstag som gjorts tidigare. I ett sådant företag kan man komma ganska långt i projektet och tro att allt ser bra ut, men mot slutet av projektet kan det visa sig att ingenting fungerar. Man kan jämföra med pusselbitar som ser bra ut var för sig, men som sedan inte passar ihop.

Den andra extremen är att organisationen är trög och långsam under produktutvecklingen, pga för mycket struktur och information. Alla är uppbundna av mycket administration, dokumentation, protokoll, en mycket omfattande möteskultur etc. All information finns där, men det tar extremt mycket tid och resurser, och detta skapar problem.

– I de flesta branscher går allt snabbare idag än tidigare och man behöver generellt bli mer flexibel i produktutvecklingen. En informationstung och långsam produktutveckling leder inte automatiskt till bra resultat. Man måste ju leverera i tid och hinner då ändå inte använda all information som finns, säger Liv Gingnell.

– Det man egentligen behöver uppnå är en tydlig spårbarhet i produktutvecklingsarbetet. Det ska vara lätt att hitta och förstå hur saker hänger ihop, man ska ha relevant information och veta vilka som är ansvariga för vad, förklarar Evelina Ericsson.

 

Olika infallsvinklar

Produktutvecklingskoncepten LPD och DFSS har kompletterande angreppssätt för hur man kan åstadkomma den spårbarheten.

LPD förespråkar visualisering där man genom exempelvis daglig styrning med hjälp av tavlor och korta frekventa möten främjar kommunikation. Det ger en bra koordination utan att tappa tid. Visuella tekniker kan också användas för att effektivisera dokumentation och kunskapsåterföring inom och mellan projekt.

DFSS förespråkar kommunikation genom fysiska möten och tillhandahåller bland annat verktyg som QFD (Quality Function Deployment) och FMEA (Failure Modes and Effects Analysis) vilka stödjer detta. Liksom många projektstyrningsmodeller följer DFSS en gateprocess där man delar upp projekt i mindre delar med kontinuerliga deadlines.

Både LPD och DFSS täcker in flera olika aspekter av produktutveckling där båda koncepten har ett start fokus på kunder och tvärfunktionellt arbete. LPD är mer inriktat mot att skapa flöde genom processen medan DFSS främsta styrka är en bred verktygslåda med konkreta metoder.

 

Kompletterande koncept

Precis som i all annan verksamhetsutveckling bör man utgå från nuläget och vad man vill uppnå. Man behöver definiera vilka problem som finns i produktutvecklingen innan man kan förbättra den egna situationen. Men man behöver egentligen inte välja ett specifikt koncept.

– Det är inte nödvändigtvis en bra idé att hålla sig till enbart LPD eller DFSS. Koncepten kompletterar varandra och har även stora likheter med allmän best practice i produktutveckling. Vad man väljer att kalla sitt förbättringsprogram är av mindre vikt, säger Liv Gingnell.

– Om man vill förbättra sin produktutveckling kan det vara en bra idé att inspireras av metoder och verktyg från det koncept som ligger längst ifrån den befintliga verksamheten i varje enskild fråga. Därför kan det vara intressant att ta inspiration ifrån båda koncepten, fortsätter Evelina Ericsson.

För att lyckas med det krävs kunskaper om den egna organisationen och dess behov samt kunskaper om vilken hjälp som finns att få från de olika koncepten.

 

 

Artikeln är från tidningen Potential nr 2-2013.

Liv Gingnell ansvarar för Sandholm Associates utbildning Lean Produktutveckling. Läs mer om utbildningen här!

Kommentera