På senare tid talar vi allt mer om hållbarhet inom kvalitetsarbetet. Det har till och med kommit att bli allt vanligare att kvalitetschefsrollen och hållbarhetschefsrollen vävs samman. Detta är i och för sig inte helt nytt. Redan på 1990-talet då ett systematiskt miljöarbete utvecklades inom många företag och organisationer valde man ofta att integrera ledningssystem för kvalitet och miljö med varandra. Då handlade det främst om struktur, system och certifiering. Business Excellence-modeller som SIQ modellen har dessutom länge lyft fram samhällsansvar som en viktig nyckelfråga, något som allt mer avspeglar sig i CSR-frågornas snabba utveckling. Idag håller nästa steg på att tas där kvalitet, förbättringsarbete och hållbarhet allt mer knyts samman.
Avsikten är att genom systematiskt förbättringsarbete och kvalitetsfokus bidra till en långsiktig hållbarhetsutveckling i samhället och världen. För att förstå dessa möjligheter krävs insikt om hur kvalitet och förbättringsarbete på olika sätt kan bidra till hållbarhetsutvecklingen. Här finns ett antal olika konkreta samband mellan dessa två områden som diskuteras nedan. Viktigt är att beakta att hållbarhetsbegreppet innehåller flera dimensioner så som ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet som alla kan påverkas positivt av kvalitets- och förbättringsarbetet.
Hållbarhetsarbetets dimensioner
A. Effektiva processer kräver mindre resurser för att leverera önskat resultat.
Studier av kvalitetsbristkostnader har visat att dessa vanligen är mycket stora i alla typer av verksamheter. I många fall har de uppmätta kvalitetsbristkostnaderna kunnat uppgå till mer än 20-30 % av en verksamhets totala omsättning och då torde de verkliga bakomliggande kvalitetsbristkostnaderna vara avsevärt mycket högre. Detta utgör en enorm potential att kunna producera och leverera varor och tjänster med en avsevärt mycket mindre resursåtgång. Ett annat exempel på samma potential synliggörs då man genomför värdeflödesanalyser av en process, där värdeskapande och icke-värdeskapande arbete separeras. Vanligen utgör då den direkt värdeskapande andelen arbete endast några få procent. Genom att systematiskt utveckla en verksamhets samtliga processer kan alltså den nödvändiga resursförbrukningen påtagligt minskas, vilket är avgörande då man strävar efter att uppnå hållbarhet.
B. Ökat värdeskapande och kundfokus optimerar resursanvändandet.
Dagens verksamhet brister ofta i sin kundfokusering och förmåga att kunna leverera just det som kunden har behov av. Effekten av detta är att onödiga resurser kontinuerligt slösas bort genom att varor och tjänster antingen innehåller egenskaper som inte efterfrågas eller att efterfrågade egenskaper saknas eller håller för låg kvalitet så att fel och brister uppstår vilka måste hanteras. Genom att förstå kunderna och deras behov kan rätt produkter produceras och levereras vilket bidrar till att minimera resursförbrukningen.
C. Fokus på kvalitet minskar onödigt slöseri.
Verksamheter och samhällen där fokus ligger på kvalitet och långsiktighet istället för kvantitet, sänkta kostnader och snabbvunna marknadsandelar torde vara mer hållbart. Att göra saker rätt från början och att verka för att skapa produktlivslängder som är relevanta utifrån aktuella livscykler är betydelsefullt i detta samanhang. Att utveckla varor och tjänster på ett sådant sätt att kvalitet byggs in från början bidrar till hållbar utveckling.
D. Välfungerande och effektiva verksamheter skapar ekonomisk hållbarhet.
Ekonomisk hållbarhet handlar om att skapa sunda förutsättningar och långsiktig god ekonomisk utveckling för organisationer och företag men också om att agera finansiellt på ett sådant sätt att samhällets ekologiska utveckling gynnas. Verksamheter som utvecklas genom ständiga förbättringar och systematisk processutveckling har goda förutsättningar att uppnå en bra ekonomisk utveckling och stabilitet. Genom att fokusera på kundorienterad verksamhetsutveckling drivs verksamheten systematiskt mot de mål och visioner som är av vikt för att nå hållbar framgång.
E. Delaktiga och involverade medarbetare trivs och mår bättre.
Social hållbarhet hänger också ihop med kvalitetsutveckling och förbättringsarbete på många sätt. Ytterst skapar stabila och långsiktigt framgångsrika verksamheter goda förutsättningar för arbetstillfällen, löneutveckling och en god skattebas för samhällets utveckling. En god finansiell utveckling i företag och organisationer ökar dessutom deras förutsättningar att ta ett samhällsansvar. En kultur baserad på förbättringsarbete, delaktighet och nytänkande har många andra väl så viktiga effekter på social hållbarhetsutveckling. Människor som involveras, respekteras och får vara med och påverka utvecklingen både trivs och mår bättre. En framgångsrik kvalitets- och förbättringskultur handlar mycket om att utveckla medarbetarna, ta vara på idéer och förslag, skapa engagemang och om att upprätta ett tydligt och ansvarstagande medarbetarskap.
Kvalitet och ständiga förbättringar ger hållbar utveckling
Det finns följaktligen många viktiga kopplingar mellan ett välfungerande kvalitets- och förbättringsarbete och möjligheterna att utveckla verksamheter på ett hållbart sätt. Genom att integrera dessa två områden mer med varandra kan många viktiga synergieffekter därför uppnås. Inom kvalitetsprofessionen finns dessutom en stor mängd metoder och verktyg som starkt skulle kunna bidra till att på ett systematiskt och målmedvetet sätt skapa en mer hållbar utveckling. På detta sätt skapas förutsättningar för ett hållbarhetsarbete baserat på fakta och handling!
Lycka till med hållbarhetsarbetet!